Kan inte påstå att jag är religiös men ändå så finner jag kyrkan intressant, speciellt om det gäller de mer obskyra bitarna i kyrkans historia såsom korstågen, inkvisitionen, häxprocesserna och allt annat dumt kyrkan ställt till med i guds namn. Tack och lov så verkar kyrkan numera enbart hålla sig till det som är dess kärnpunkt, andlighet. Nog kan tro vara oerhört intressant att filosofera kring, människor som tror på och slaviskt följer någonting som står i en uråldrig bok är fascinerande trots avsaknad av all form av bevis för att det förbehåller sig så som det står i denna sagobok och av just den anledningen finner jag ämnet samtidigt totalt ointressant. Men korstågen, inkvisitionen och häxprocesserna har bevisligen inträffat och funnits liksom exorcism som också är vad filmen handlar om till största delen, resten handlar om tro och om vad fan man gör om det visar sig att satan verkligen existerar samtidigt som man är icketroende för bara en orubblig gudstro biter ju på satan, enligt kyrkan. Inför detta dilemma står den blivande prästen Michael Kovak. 
”Ondskan”-regissören Mikael Håfström står för regin och det är ju trevligt för oss svenskar men det gör kanske också att man granskar filmen med ett större kritiskt öga än vad man annars hade gjort. Ensemblen imponerar dessutom med, Anthony Hopkins är ju med. Han spelar den erfarna jesuitprästen Lucas Trevant som också råkar vara utbildad läkare samt förstås praktiserande exorcist och som tar emot den blivande men i sin tro vacklande prästen Kovak någonstans i Rom. Syftet är att överbevisa Kovaks vetenskapliga argumentation genom att låta honom deltaga vid en exorcism av en, enligt Trevant, besatt gravid ung kvinna. Trots svårförklarliga tecken på besatthet som hade fått många att göra i byxan så låter sig Kovak utåt sett inte övertygas men inom sig utkämpar han en kamp, hur bortförklarar man det man ser med sina egna ögon när alla andra logiska och vetenskapliga förklaringar är uttömda? Det är onekligen en spännande uppbyggd inledning av Håfström och trots att storyn vid detta laget är tämligen förutsägbar så bibehålls spänningen tack vare mycket intressant dialog samt miljöerna filmen igenom som ger en extra dimension.
Men bäst är ändå givetvis skådespelarinsatserna, förutom Hopkins som övertygar i sedvanlig ordning så görs utmärkta insatser av gamla bekantingar som Rutger Hauer och Ciaran Hinds. Colin O´Donoghue som Michael Kovak är också mycket duktig och sevärd. Filmen är klassad som skräck, det är nog den svåraste genren att ge sig på, och visst har den sina ögonblick då vissa kanske ryser till men till dem hör inte jag även om jag naturligtvis tyckte att vissa scener var mer eller mindre obehagliga. Jag finner i stället filmen spännande tack vare ämnet så i mitt tycke är den alltså inte någon bra skräckfilm men bra, intressant och spännande är den förutom att den innehåller utmärkta skådespelarinsatser då också som sagt.
Regissör: Mikael Håfström Manus: Michael Petroni Skådespelare: Anthony Hopkins, Ciaran Hinds, Alice Braga, Colin O´Donoghue, Rutger Hauer m.fl Längd: 1.53 År: 2011 Land: USA
