Andy Whitfield

Återigen så har cancer på sitt mest pardonslösa vis sett till att en människa lämnat jordelivet alltför tidigt. Denna gång var det Andy Whitfield, 39 år, som förlorade den många gånger hopplösa kampen mot cancern. Blodcancern kom tillbaka en andra gång, och denna gång visade den ingen nåd. Andy somnade in i hemmet i Sydney, Australien, den 11 juni omgiven av sina närmaste. Han efterlämnar hustrun Vashti och två små grabbar på 4 och 6 år, Jesse och Indigo.

Det är alltid sorgligt att konstatera vilken grym sjukdom i alla dess former som cancer är för man kan aldrig riktigt vara säker på att man har besegrat den, när man minst anar det kan den slå till med full kraft igen och den gör det också ofta. Andy trodde sig nog ha vunnit när han förklarades frisk första gången i juni i fjol, tyvärr fick glädjen över detta besked inte bestå särskilt länge. Bara drygt tre månader senare återkom cancern med full styrka. Själva diagnosen hade han fått år 2009, blott några veckor innan andra säsongen av ”Spartacus: Blood and Sands” skulle börja spelas in. Inför faktumet att han drabbats av denna fruktansvärda sjukdom så lämnade han serien, för gott skulle det visa sig, för att kunna lägga all sin fokus och kraft på att vinna denna svåra kamp.

”Spartacus: Blood and Sands” blev Whitfields största framgång karriärmässigt. Personligen kan jag inte ge något omdöme om denna serie då jag dessvärre bara sett två avsnitt, än så länge, men att den blivit rosad av många har inte undgått mig och mycket av alla lovord som öst över serien har jag förstått är Andy Whitfields förtjänst. Innan framgången med serien så hade Whitfield jobbat som modell bland annat innan han fick sin första roll i tv-serien ”All Saints” som Matthew Parkes år 2004. Anbuden haglade inte precis över Andy men han fick göra huvudrollen i bland andra ”Gabriel” år 2007 och i ”The Clinic” år 2010. Han gjorde också inhopp i tv-serierna ”McLeod´s Daughters”, ”The Strip” och ”Packed to the Rafters”.

Vila i frid, Andy.

GASEN I BOTTEN IGEN FÖR VIN & PAUL!

4 maj har en femte "Fast and Furious" premiär. I denna film knyts vänskapen mellan skurken Dominic Toretto och ex-snuten Brian O´Conner än hårdare ihop. Efter att Brian och Dominics syrra Mia har hjälpt Dominic att rymma från fängelset så drar gänget till Rio De Janeiro i Brasilien för att förhoppningsvis kunna leva ett skönt slappeliv med en margaritas i näven liggandes på den vidsträckta stranden mitt i stadens pulserande centrum. Det blir dock inte mycket tid till att förbättra solbrännan, inte när man har en FBI-agent i hasorna som aldrig misslyckas med ett uppdrag samtidigt som stadens elit inom den undre världen inte ger dem många alternativ. Det som gäller är nämligen: Gör en sista stöt, eller dö! Vin Diesel, Paul Walker och Jordana Brewster är alla med samt en del andra bekanta från de andra furiousfilmerna. Regissör är Justin Lin. Återkommer med en recension längre fram.

THE THING

"The Thing" från 1982 med en relativt ung Kurt Russel i huvudrollen och som hade skräckmästaren John Carpenter som regissör räknar jag som en av de fem bästa skräckfilmerna som någonsin har gjorts. Nu kommer nyinspelningen av denna kultförklarade film och trots att jag med säkerhet vet att den omöjligt kan bräda originalet så längtar jag efter premiären som i Sverige beräknas bli i november. Sett till de trailers som har kommit ut så ser det lovande ut, trots helt okända (för mig) skådisar i huvudrollerna men det var samma sak med de som var med i 1982 års version. De allra flesta blev senare flitigt anlitade skådespelare till många storfilmer, återstår att se om något liknande öde väntar denna versions skådespelare.

ÄNNU EN POLISSKOLAN!

Det kommer att bli en åttonde Polisskolan-film. Manuset ska vara klart att skickas ut nu till flera av originalskådisarna och trolig premiär kommer att bli till sommaren 2012. Återstår att se om filmen går upp på bio eller om det blir på DVD/Blu-ray direkt. Gissar förstås på det senare.

FARLEY GRANGER

Den söte pojken, som han sågs som i Hollywood, Farley Granger är död. Han somnade in av naturliga orsaker i går i New York i en ålder av 85. Han blev upptäckt av film mogulen Samuel Goldwyn i början av 40-talet efter att han svarat på en annons i en tidning där dem enligt annonsen sökte efter skådespelare. Han spåddes en lysande karriär tack vare, förutom sin skådespelartalang då, sitt fagra yttre. Tyvärr lyckades han inte motsvara förväntningarna och blev aldrig den där stora stjärnan som alla trodde att han skulle bli. Devisen att utseendet är allt i Hollywood sprack därmed men han hade sannerligen förutsättningarna att bli en av de stora.

Det bevisade han i de två filmer som torde vara mest kända bland svenskarna, nämligen i ”Repet” och i ”Främlingar på tåg”. Båda regisserade av legenden Alfred Hitchcock. Han spelade söt pojke med svåra problem i bägge filmerna och det var även så han sågs som i Hollywood vilket även kan vara den största bidragande orsaken till att han inte lyckades fullt ut då han bara fick roller där han skulle spela, just det, söt pojke med problem. Men han spelade den rollen bra.

Privat var han desto populärare. År 2007 gav han ut sin självbiografi, skriven tillsammans med Robert Calhoun, där han är väldigt öppen om sitt liv. Han hade romanser med flera av de stora som exempelvis Ava Gardner och Shelley Winters. Han är även öppen i boken om sin, som jag inte visste om men misstänkte, bisexualitet. Således hade han även romanser med flera av de stora manliga maktfaktorerna i Hollywood såsom Leonard Bernstein. Robert Calhoun, som var tv-producent, levde han tillsammans med från 1963 ända fram till Calhouns död 2008. Titeln på Grangers biografi är ”Include Me Out”.

Farley medverkade på olika vis i 85 film- och tv-produktioner. Han lämnade filmen under 50-talet för tv och teaterscenen. Under åren 1944-45 gjorde han ett uppehåll för att ta värvning i flottan och deltog alltså de två sista åren i andra världskriget. Huruvida han deltog i strider är oklart men svar på alla sådana frågor får man nog om man läser hans memoarer. Trots allt har han gjort sig odödlig tack vare sina briljanta insatser i ”Repet” och i ”Främlingar på tåg” med flera filmer. Han var inte bara tjusig, han var en BRA skådespelare också.

Vila i frid, Farley.

DN, YLE, SR, AB

ELIZABETH TAYLOR

I dag tidigt den 23 mars somnade den vackra och legendariska skådespelerskan Elizabeth Taylor in i en ålder av 79 på det av kändisar populära Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles. Troligtvis var orsaken en hjärtattack, det är sedan tidigare allmänt känt att hon led av svagt hjärta vilket genom åren resulterade i en hel del sjukhus- och läkarbesök.

Lika känd som hon blev av sina filmer, lika känd var hon för sina åtta äktenskap. Hon gifte sig med Richard Burton två gånger så hon var gift med sju olika män. Med Burton fick hon två barn, varav en av dessa blev adopterad av paret 1964. De blev förälskade i varandra när de spelade mot varandra i ”Cleopatra” 1963. De gifte sig året därefter och äktenskapet höll i 10 år, de skilde sig den 26 juni 1974. De försökte en gång till och gifte om sig i oktober 1975 men det höll inte i ett år ens. De satte definitivt punkt i och med skilsmässan den 1 augusti 1976. Enligt personer som stod Elizabeth nära så slutade hon dock aldrig att älska Burton, trots att deras två äktenskap var kändisvärldens stormigaste. Han dog för övrigt den 5 augusti 1984.

Elizabeth hann spela mot de flesta stora manliga stjärnor på den tiden det begav sig som bäst, trots en relativt kort karriär i den meningen att hon inte gjorde särskilt många filmer. Hennes två mest kända filmer torde givetvis vara ”Inte för pengar…” och ”Vem är rädd för Virginia Woolf”. Hon fick en Oscar var för dessa två filmer. I den förstnämnda filmen spelade hon mot sin fjärde make Jack ”Eddie” Fisher som för övrigt är far till vackra Carrie Fisher, mera känd som prinsessan Leia, och som han fick med Debbie Reynolds 1956. Eddies karriär dog emellertid när han övergav Debbie och Carrie, vilket inte sågs med blida ögon, för Elizabeth. De gifte sig 1959 men äktenskapet varade bara till år 1964 då Eddie fick smaka på sin egen medicin när Elizabeth övergav honom för Richard Burton. Lite lustigt är att den manliga huvudrollen i den senare filmen som hon fick Oscar för spelades av hennes femte make, Richard Burton.

Som sagt så hann hon spela mot de stora, såsom legender som till exempel Spencer Tracy (Brudens far, 1950), Robert Taylor (Ivanhoe, 1952), Rock Hudson och James Dean i ”Jätten” från 1956 och mot Paul Newman (Katt på hett plåttak, 1958). Mina favoritfilmer med Elizabeth är dock ”Lassie på äventyr” från 1943 och ”Så tuktas en argbigga” som spelades in år 1967. I alla filmer hon medverkade i så var hon i samtliga oerhört vacker och karismatisk. Enligt mitt tycke så är hon filmhistoriens vackraste aktris tillsammans med Grace Kelly. Privat var, vad jag förstått, Elizabeth Taylor en oerhört varmhjärtad person. Jag är faktiskt uppriktigt sagt ledsen att hon nu har gått bort! Hon var verkligen en av de riktigt stora stjärnorna ur det gamla gardet.

Vila i frid, Elizabeth.

Michael Gough

I torsdags den 17 mars gick en mycket erfaren och uppskattad aktris bort av naturliga orsaker. Michael Gough var sannerligen erfaren, det är man om man har medverkat i över 150 filmer och tv-program i en karriär som sträckte sig ända från 1948 till 2010.

Bland dessa många filmer kan vi hitta titlar såsom ”Anna Karenina”, ”The boys from Brazil” och ”Richard III” där han spelade mot Sir Laurence Olivier. De senaste åren medverkade han i filmer som ”Sleepy Hollow” med Johnny Depp i huvudrollen samt i den animerade ”Corpse Bride”, återigen mot Depp. Hans sista insats blev som röst åt karaktären Uilleam i ”Alice i underlandet” som hade premiär 2010.

Annars är han nog mest känd från diverse skräckfilmer producerade av legendariska Hammer Horror films under senare delen av 50-talet fram till 70-talet. I dessa filmer spelade han till exempel mot Hammers stora stjärnor på den tiden Christopher Lee och Peter Cushing.

För den yngre publiken är han nog mest bekant som Alfred Pennyworth, Batmans sympatiske och kloka betjänt. Han är den ende bredvid Pat Hingle, som gjorde rollen som Gotham Citys polismästare, som har medverkat i 4 Batman-filmer. Han fick göra Alfred i ”Batman” 1989, ”Batman Returns” 1992, ”Batman Forever” 1995 och ”Batman & Robin” 1997 innan rollen övertogs av Michael Caine i ”Batman Begins” från 2005.

Vila i frid, Michael.

SMURFARNA

Är det någon 30-plussare som minns dessa små blåa urgulliga tomteliknande figurer, så kallade smurfar, från barndomen? Tänkte väl det, jag minns dem i alla fall från deras seriealbum samt någon 25-minuters episod då och då på tvn. Dock så tvivlar jag starkt på att särskilt många ungar idag känner till de 100 smurfarna och deras äventyr i det fjärran glömda landet...

Men nu kommer de tillbaka, närmare bestämt i september. Då är det premiär för deras film, i 3D, och givetvis kommer de små pluttarna att vara animerade och spela mot riktiga skådisar. Förhoppningsvis går de hem hos dagens generation ungar precis som de små liven gjorde hos många av oss när det begav sig som bäst på 80-talet.

De bärarande rollerna, förutom smurfarnas då, kommer att innehas av: Neil Patrick Harris, Jayma Mays och Hank Azaria som Gargamel. Det återstår ju att se men ok, namnen låter inte helt fel så jag ska inte klaga på castingen...ännu. Raja Gosnell regisserar.

Vad handlingen däremot går ut på låter jag vara osagt och låter i stället dessa två trailers här nedan tala för sig själva: