3 april 2011

RED RIDING HOOD

Vem gillade inte sagan om Rödluvan när man var liten? Den här filmen är i alla fall baserad på folksagan om den av knallrödig nyans luvförsedda lilla flickan och den stora stygga vargen som knappast någon kan vara obekant med och som vi har att tacka bröderna Grimm för. Dem red ju runt i Tyskland med mera och nedtecknade sagor som de fick berättade för sig av ortsbor under sent 1700 och tidigt 1800-tal. Sammanlagt har folk av alla åldrar, tack vare bröderna, fått förmånen att njuta och hänföras av lite över 200, för alltid odödliggjorda, sagor. Verkligen inte dåligt jobbat av pojkarna om jag får säga det själv. Så med tanke på att det gäller Rödluvan så var det äntligen på tiden att det gjordes en modern filmversion, risken är dock överhängande att du inte känner igen dig alls och därmed kommer att lämna biosalongen mer eller mindre besviken.

Om man kan bortse från att filmen nästan inte alls stämmer överens med sagan man hört och läst så många gånger så är filmen i alla fall en visuell njutning. Det är dunkelt och mystiskt filmen igenom men som samtidigt är oerhört rik på färgstarka detaljer överallt, nästan som i en tecknad film. Film ska ju vara som godis för ögonen så den biten har de lyckats med över förväntan, men det är också det enda riktigt positiva jag kan säga om filmen…

Det är lite oklart vilken åldergräns SF kommer att sätta på filmen samt inom vilken kategori den hör hemma i. Det är i alla fall INTE inom action, skräck eller komedi. Desto mer klart är det till vilken målgrupp som filmen vänder sig till och det är till tonårstjejer i 12-15 årsåldern. Det måste vara så. Regissören är ju Catherine Hardwicke som regisserade den otroligt överskattade första delen av storyn om ständigt gapande och bleka Bella och ännu mera bleka Edward Cullen med stort huvud (Twilight). Så, jag väljer nog att kategorisera filmen under romantik trots att den har inslag med thrillerkänsla också men ja, det känns som att romantiken definitivt dominerar mest.

Att Hardwicke har regisserat innebär föga förvånande också att filmen är kliniskt befriad från blodsutgjutelse och därmed icke trovärdig på något sätt. Här är det en varulv i stället för en varg och en varulv sliter väl normalt itu en människa i bitar, eller hur? Men här har Hardwicke valt att framställa offren som om de bara sover sött, det finns inte det minsta tecken på att de fallit offer för en bestialisk varulv. Och precis som i ”Twilight” framställs karaktärerna även här som om de helt saknar normala känslor såsom empati. Det är skitsamma om varulven så massakrerar hela byn, det är ingen som fäller en enda tår ändå. Det viktigaste för rödluvan som i filmen framställs som en egoistisk och pirrig tonåring är att få rulla runt i höet med sin läskiga pojkvän, skitsamma att syrran minuterna innan dödats av varulven. Hon är sugen ändå på lite kuttrande. Naturligtvis finns det en betydligt schysstare kille med i bilden också, som hon självklart ratar till förmån för den andre. Trots sina många brister så är filmen faktiskt rätt okej men absolut inte vad vi grabbar hade hoppats på. Det här är tjejernas film.
Regissör: Catherine Hardwicke Manus: David Johnson Skådespelare: Amanda Seyfried, Lukas Haas, Gary Oldman, Billy Burke m.fl Längd: 1.35 År: 2011 Land: USA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar