11 juni 2011

Bästa boxningsfilmen?

Om man som jag gillar boxning så är det förstås klart att man också har vissa favoriter bland boxarna liksom att man har sett de ”sanna” boxningsfilmer som man har vetat om finns. De filmer som jag har sett och vet om ser du här nedan, det finns säkert någon film som jag inte vet om så den som vet någon mer film än de som jag nämnt får mer än gärna tipsa mig om den. När det gäller själva boxningen så föredrar jag att se på mellan och tungvikt, dock så har boxningen förlorat mycket av sin glans på senare år i och med att det finns hur många bälten som helst att erövra numera. Så de boxare jag har som mina favoriter har alla slutat för längesedan: Jack Dempsey, Billy Conn, Rocky Marciano, Sugar Ray Leonard och Mike Tyson.

Muhammed Ali då, undrar du kanske? Visst, han var jäkligt bra, teknisk och smart med ett vackert fotarbete men i mitt tycke så var han även en väldigt defensiv boxare. Jag föredrar boxare som är aggressiva och offensiva i sin boxning vilket alla boxare här ovan var, vilket du för övrigt också själv kan se i filmklippen här nedan. Jag rankar filmerna i fallande ordning, alltså första filmen tycker jag är bäst och så vidare.

”Dempsey”: Denna film såg jag för första gången när jag var en liten knatte och det är också tack vare denna film som jag blev riktigt intresserad av boxning. Jag plöjde igenom allt som jag kom över om Dempsey och andra namnkunniga boxare efter att ha sett denna film. Hur som helst så ser vi Treat Williams i rollen som Jack ”The Manassa Mauler” Dempsey och jag tycker att han var perfekt för rollen, jag tror inte att någon annan av den tidens skådespelare hade kunnat göra rollen bättre. Filmen är bra berättad, vi får följa en fattig och ung Dempsey som boxas på simpla krogar längs vägarna under namnet ”Kid Blackie”, han upptäcks och får gå en titelmatch mot jätten (199 cm) Jess Willard år 1919. Dempsey var totalt nederlagstippad av så gott som alla men han gick in i ringen totalt orädd mot Willard och golvade honom hela sex gånger i första ronden, endast gonggongen räddade Willard men han fick duktigt med stryk. Bland annat knäckte Dempsey hans kindben redan i början av ronden. Den här filmen måste helt enkelt ses av alla boxarfans. (Ps: Tipsa gärna om vart man kan hitta denna film på DVD”.
”Ali”: Som sagt så hör ju inte Ali till mina favoriter men denna film kommer ändå på andra plats på min lista över bästa boxarfilmerna och det enbart tack vare Will Smiths fantastiska rolltolkning av Muhammed Ali. Han gör rollen så himla bra att man faktiskt tror att det är den riktige Ali som man ser. Filmen berättar praktiskt taget om hela Alis karriär, allt finns med där som när han tar titeln från Sonny Liston till när han fråntages densamma för sin vägran att delta i Vietnamkriget. Allt kulminerar i den mytomspunna matchen, ”The rumble in the jungle”, i Zaire mot den betydligt yngre obesegrade mästaren George Foreman. Filmen får en femma i betyg av fem möjliga tack vare suveräna och realistiska boxningsscener, för att inte tala om Will Smiths insats.
”Tjuren från Bronx”: Den här filmen har väl alla sett egentligen eller åtminstone hört talas om så det finns väl inte så mycket mer att tillägga. De Niro är som vanligt suverän och gör i rollen som Jake La Motta sitt livs roll jämte sin roll i ”Taxi Driver”. Jake La Motta var väl annars inte den bästa boxare som har existerat precis men oj vad stryktålig och orädd han var. Dessutom hade han ett väldigt intressant och kaosartat liv vid sidan om boxningen som vi får följa i filmen.
”Cinderella man”: En gripande berättelse om fattigdom och om att få en andra chans i livet. James Braddock och hans familj lever under svåra förhållanden under depressionen på 30-talet. Han har egentligen slutat boxas på grund av bland annat skador men de är nu läkta samtidigt som familjen desperat behöver pengar så Braddock gör comeback. Resten av historien är som en saga. Han kämpar till sig en titelfajt mot Max Baer vars nävar bar skuld till två boxares död i ringen. Detta avskräckte dock inte Braddock, han går upp i ringen mot den fruktade Baer och gör en av de mest heroiska insatserna i boxningens historia och står efter 15 tuffa ronder sensationellt som ny världsmästare i tungvikt. Legendaren Joe Louis som två år efter fajten mot Max Baer knockar Braddock kallade honom efteråt för den mest modiga man som han någonsin har mött. Russel Crowe, Rene Zellweger och Paul Giamatti gör jäkligt bra prestationer i denna film som måste ses.
”Gatans kung”: Här gör en av mina favoriter inom skådespeleriet, Paul Newman, rollen som Rocky Graziano. Och här gestaltas ännu ett gripande livsöde om en genomfattig grabb som desperat behöver pengar och som en dag kliver in i ett gym och anmäler sig, utan någon som helst boxarerfarenhet, till en fajt mot en proffsboxare. Han vinner givetvis matchen, han till och med knockar killen. Resten är inte så svår att lista ut. Filmen belönades med två oscar och man förstår varför när man har sett den. Väldigt bra skådespeleri och en hel del bra koreograferade matcher. Filmen gjordes 1956 och den verklige Rocky Graziano har satt sin prägel på filmen genom sina råd och samtal med Paul Newman.
”Phantom punch”: Denna film är den näst senaste som gjorts om en verklig boxare, nämligen om den mytomspunne och illa omtyckte Sonny Liston. Muskelberget Ving Rhames gör rollen som Sonny och han gör det enligt mig på ett imponerande och rörande sätt. Han lyckas förmedla smärtan som Liston måste ha känt efter en kärlekslös barndom som innehöll åratal av fysisk och psykisk misshandel av fadern, för att inte tala om avskyn han fick känna på från praktiskt taget en hel nation. Det hade knäckt vem som helst, men han blir trots detta eller kanske till och med tack vare det världsmästare i tungvikt efter att ha knockat den i Sverige välkände Floyd Pattersson två gånger om. Sedan händer någonting och han förlorar titeln till Ali lite väl lätt, det har spekulerats om läggmatch, maffiakontakter och att Sonny blev drogad. Han blev troligen mördad, med polisens vetskap, av maffian 1970 även om den officiella versionen säger att han dog av en överdos. Fajterna i denna film är ingenting att hurra över i och med att skådisarna som gestaltar Sonnys motståndare är usla. Ving Rhames får dock till det hyfsat bra och lyckas kopiera Listons rörelsemönster. Nä, i denna film är det historien utanför ringen som är den stora behållningen. Frågan är bara om filmen visar sanningen om Sonnys liv utanför ringen för mig veterligen så har Sonny aldrig fått ge sin version om alla spekulationer om läggmatcher, maffiakontakter med mera. Han var inte så sugen på att prata med journalister heller. Oavsett sanningshalten så är detta en mycket bra film som jag med gott samvete kan rekommendera.
”Tyson”: De flesta känner ju till Mike Tyson och att han hade ett svårt liv innan han träffade sin tränare Cus D´amato som även kom att vara en fadersgestalt för Tyson. Bland annat hade han som 13-åring redan hunnit gripas hela 38 gånger. Med Cus vid sin sida gjorde Tyson kometkarriär och blev den yngsta världsmästaren genom tiderna. När så Cus plötsligt dog så slog det slint i skallen på Tyson igen vilket bland annat ledde till fängelse för våldtäkt och att den skrupelfrie promotorn Don King kunde sätta klorna i honom. Enligt min mening är Tyson, jämte Rocky Marciano och Sugar Ray Leonard, den bäste genom tiderna och om det inte varit för Cus bortgång, Robin Givens, fängelset med mera så är jag övertygad om att Tyson fortsatt vara oslagbar och kunnat, precis som Rocky Marciano som är den enda hittills, dra sig tillbaka obesegrad. Filmen hade kunnat göras mycket bättre men den är ändå klart sevärd. Den relativt okände Michael Jai White gör rollen som Tyson och han gör det bra även om det utseendemässigt med mera inte är mycket som stämmer. Jag ger den här filmen en svag trea av fem möjliga. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar